De 4C-na är en kvalitetsbedömning av diamanter. Denna gång kommer vi bland annat att beskriva rådiamanten vilken kan slipas till flera olika former och den mest kända formen är briljant.
Carat än en viktenhet där 1 carat = 0,2 gram. Densiteten är 3,5 jämfört med vatten som har 1.
Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar.
Trädets frukter, cirka 2 dm långa platta ”baljor” innehåller Johannesfrön. Dessa frön har använts av arabiska affärsmän som vikt vid vägning av både ädla metaller och juveler. Dessa höll alltid en mycket jämn vikt 0,195 gram och användes vid noggrannare vägning. I början av 1900-talet fastställdes emellertid att 1 carat skulle vara lika med 0,2 gram.
Cut
Cut betyder slipning, vanligast förekommande är briljantslipning. Brilliantslipning har 58 olika vinklar / fasetter för att optimera ljusintaget som skall återkasta det ljusspel som uppkommer till följd av de inre reflektionerna i diamanten. Det rådiamantens kvalitét i kombination med slipningen som styr slutresultatet. Det är mycket viktigt att få rätt proportioner vid briljantslipning, om diamanten har slipats för djupt återreflekteras ej det infallande ljuset utan passerar vidare via underdelen av stenen.
Colour
Diamanten finns i flera färger, allt från färglös till intensivt färgad. De vanligaste förekommande diamanterna har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Högre kvalitéer är färglösa och benämns som vita. Bedömningen sker i nominerad ljusmiljö med s k dagsljuslampa med hög färgåtergivningsgrad. Andelen ultraviolett ljus är liten då detta kan ge upphov till fluorescens som kan överskugga den verkliga färgen. Fluorescens är diamantens förmåga att ge ifrån sig ljus (oftast blått) under bestrålning av långvågigt ultraviolett ljus.
Färgskalan har följande graderingar:
- River (D, E) Mycket sällsynt vit
- Top Wesselton (F, G) Sällsynt vit
- Wesselton (H) Vit
- Top Crystal (I, J) Lätt tonad vit
- Top Cape (K, L) Tonad vit
Clarity
Klarhetsgraden anger hur fri från inneslutningar och yttre märken diamanten är. Inneslutningarna består oftast av främmande mineralkristaller och små sprickor eller brott. På ytan av diamanten kan man hitta små ytor från råkristallen s k ”naturals” men även små håligheter eller repor. Inneslutningarna lokaliseras och identifieras med mikroskop med vars hjälp man även mäter upp storleken på dem. Klarhetsgraden fastställs emellertid med lupp vid 10 ggr förstorning.
Följande klarhetsgrad används (IDC) som betyder:
- Luppren – Inga inneslutningar kan hittas vid 10x förstoring
- VVS 1 & 2 – Mycket små inneslutningar
- VS 1 & 2 – Mycket små inneslutningar
- SI 1 & 2 – Små inneslutningar
- P1, P2, P3 – Tydliga inneslutningar
Varför tillverkar man inte smyckesdiamanter syntetiskt?
Den första syntetiska diamanten producerades i Sverige 1953. Uppfinnare av tillverkningsprocessen av syntetdiamanten var vår välkände uppfinnare Baltzar von Platen, mannen som bland annat uppfann ASEA som företaget hette på den tiden, numera ABB. Under resans gång började man testa att använda diamantpulvret som slippasta. Slippastan kom till användning tex. för att slipa ventilsäten på bilmotorer.
General Electric tog världspatent på tillverkning av syntetdiamant 1958, då den svenska uppfinningen var okänd. Att tillverka smyckesdiamanter syntetiskt kan vi för länge sen, men det är svårt att konkurrera med naturdiamantens låga kostnad än så länge innan den blir en bristvara.
Det finns ingen fysikalisk skillnad mellan en konstgjord och en naturlig diamant. Båda är så att säga ”äkta” vara. Konstgjorda diamanter famställs av grafit under högt tryck och tillverkas idag i stora mängder för i första hand industriellt bruk.
Det finns idag teknik för att tillverka ganska stora stenar som är av mycket god kvalite både vad det gäller renhet och färg. Det vanligaste är dock att de konstgjorda stenarna har en djupt gul färg från det kväve som tillsätts i processen för att skapa bästa förutsättningarna för en idealisk kristalltillväxt under tillväxtprocessen. Tidsaspekten är för kostsam och gör tillverkning av rådiamant ointressant i nuläget.
Anna Karin Persson (HiB-info 2004-3)