För 4000 år sedan fann kineserna en metod att borra hål i marken. Metoden var ganska enkel och var i bruk fram till mitten av 1800-talet.

Dessa tidiga borrmetoder var endast till för att borra ett hål. Borra kärnprover från berg var inte möjligt.

Kärnborrning var inte utvecklad vid mitten av 1800-talet när den schweiziske tunnelingenjören Leschout konstruerade ett kärnborr som användes vid konstruktionen av Mont Cenis tunneln som sträcker sig genom de schweiziska alperna.

I början av 1870-talet började Nordamerika med sin unga och snabbt framåtgående bergshantering att locka över den ena efter den andra nyutexaminerade ingenjören från Bergshögskolan i Stockholm, det var svårt att hitta arbete i Sverige.

Per Anton Craelius

Av 1877 årskurs vid Bergshögskolan var det tre ynglingar, som kort efter avlagd examen ställde sin kosa mot landet i väster. Bland dessa tre befann sig Per Anton Craelius. Denna yngling återkom till Sverige 1884 med huvudet fullt av idéer om diamantborrning och dess möjligheter.

Hans målsättning var att starta ett företag som skulle utföra kontraktsborrningar (borra efter malmfyndigheter för gruvföretag).

Svenska Diamantbergborrnings AB

År 1886 bildades Svenska Diamantbergborrnings AB med Craelius som vd. Bakom bildandet låg mycket svett och möda för att få ihop tillräckligt med kapital.

Det hela började med att en komplett diamantborrningutrustning inköptes från USA och de första s.k. kontraktsborrningarna startades i Sverige.

Emellertid visade det sig efter en del borrningar att den amerikanska borrmaskinen inte var lämplig för borrning i de hårda skandinaviska bergarterna. Detta resulterade i att Craelius själv började att konstruera en mer ändamålsenlig maskin, som var handdriven.

Legotillverkning av motordriven utrustning

Därefter följde konstruktioner av motordrivna maskiner,men all utrustning legotillverkades i början.

Efter en del svåra år, så pass svåra att Craelius var nära att ge upp, kom emellertid ljusare tider för bolaget och affärerna började komma igång på allvar.

Efterfrågan på bolagets tjänster ökade alltmer och så var tiden mogen att bygga en egen stor verkstad. År 1909 stod verkstaden klar i Mariehäll i Bromma.

Av de erfarenheter man fått genom kontraktsborrningarna förbättrades utrustningarna fortlöpande och när den nya verkstaden stod klar fanns det stora tillverkningsresurseroch företaget började även sälja sina produkter.

Företaget organiserades

Till följd av detta organiserades företaget i en kontraktsborrningsavdelning och en försäljningsavdelning. Men det var inte enbart diamantborrutrustningar som tillverkades och såldes.

Vattenborrning med ”stötar”

Ett betydande tillväxtområde var borrning efter dricksvatten och tillverkning av lämplig utrustning infördes i bolagets program. Dessa maskiner kallades för stötar och vi 40-talister kom säkert ihåg dessa maskiner som borrade efter vatten på 50-talet.

Vattenborrningen blev en fin affär såväl som på hemma som utlandsmarknaden.

Internationell verksamhet

Det första dotterbolaget bildades 1936 i Nairobi, Kenya. Ett borrarlag hade kommit till Östafrika för att utföra kontraktsborrningar efter vatten, det visades sig att här fanns en enorm marknad.

Nästa marknad blev Frankrike, där dotterbolag etablerades 1939 i Paris. Sedan stod England på tur.

Efter andra världskrigets slut blev efterfrågan stor för kontraktsborrningar i de engelska kolgruvorna. Företaget fick omfattande beställningar och 1945 var det dags att etablera dotterbolag.

Huvudkontoret fick sitt säte i London. Dotterbolag i Västtyskland och Australien 1950 var det dags att etablera sig i Västtyskland närmare bestämt i Dusseldorf. Årsskiftet 1980-81 etablerades ett dotterbolag i Australien i staden Mascot.

Före andra världskriget köpte företaget samtliga aktier i AB Elektrisk Malmletning som hade utvecklat instrument för geofysisk prospektering såsom magnetiska, elektromanetiska, seismiska och gravationsinstrument.

Denna typ av instrument underlättade att hitta nya malmfyndigheter. När helikoptern blev tillgänglig kunde man svepa över stora arialer, mäta upp området.

Under hela företagets verksamhetstid har man tillverkat diamantborrkronor, men på mitten på 30-talet vaknade intresset för att tillverka andra produkter, innehållande diamanter som diamantverktyg för avrivning och profilering av slipskivor, diamantslipskivor, diamantkapskivor, diamantsvarvstål, glasskärare diamantpasta etc.

Diamanterna man använde var självklart naturdiamant, borrkronorna hade ytsatta diamanter som diktades fast i bly.

Man borrade ett litet hål i borrkronans framkant, stoppade bly i hålet, stoppade i diamanten och diktade fast diamanten.

Denna metod använde diamantborrarna ute på fältet när de skulle byta diamanter på borrkronorna.

• Diamantslipskivor hade mycket små diamanter 100- 120 mesh = 0.01 mm i diameter dessa infitrerades fast.
• Metoden gick till så att man använde en ugn som kunde värmas upp till 800-1000 grader C där en skyddsgas tillsattes för att förhindra oxidation av diamanten.
• Finkornigt kopparpulver tillsattes som smälte vid värmebehandlingen och infiltrerade fast diamanterna på slipskivan.

Metoden används även idag. ASEA numera ABB lyckades framställa syntetisk diamant 1953 genom vår kände uppfinnare Baltzar von Platen. Baltzar von Platen gjorde sig känd redan på slutet på 20-talet då han och hans studiekamrat Munter uppfann kylskåpet. Senare uppfann han även Sterlingmotorn.

Syntetiska diamanter

ASEA lyckades vid denna tidpunkt inte framställa några större diamanter, men diamanterna kunde användas till slipskivor och diamantpastor. För information kan nämnas att General Electric i USA lyckades framställa syntetdiamant 1955. Diamanten hade enorm framgång på exportmarknaden på 50-talet. Företaget fick en jätteorder på diamantborrutrustning från Kina. Ordern tecknades 1952 och leveranserna skulle slutföras 1960. Denna order knäckte företaget och konkursen var nära när Atlas Copco (Wallenberg) gick in och köpte upp Diamanten och räddade företaget 1960. Nästa stora händelse inträffade 1965.

Både Diamanten och Asea var nu Wallenberg ägda. Wallenbergarna hade bestämt att sälja ASEA:s diamanttillverkningen i Robertfors till diamantsyndikatet De Beers samtidigt sålde de bort Diamantens övriga produkter förutom borrkronetillverkningen. Jag vill ägna en tanke till Alf- Beck Jensen som var borrförman på Diamanten, han blev min personliga mentor på Terratest som företaget hette 1967. Sedemera skulle Alf-Beck starta Berg-& Betongborrning i Helsingborg där vår nuvarande HiB-ordförande Leif Sjögren anställdes av Alf-Beck.

---

Artikellförfattare: Owe Persson
Källa: Per Wikström