Ritningsmått

Om inget annat anges så är mått på ritningar angivna i millimeter (mm). Undantag är s k plushöjder som normalt anges i meter (m). Icke skalenligt ritade mått redovisas med streck under.

Olika mått

Delmått är avståndet i millimeter mellan två markerade punkter, en storleksangivelse för en enskild byggdel eller byggdelsavsnitt, t ex längden av ett väggavsnitt eller bredden av en dörr.

Pilmått anger byggdelens läge i förhållande till en specifik referenspunkt/linje.

Flera pilmått kan utgå ifrån samma referenslinje och varje enskilt pilmått anger då det totala avståndet från referenslinjen. Pilmått är ett lägesmått i förhållande till referenslinjen och lämpligt att använda vid utsättning.

Exempel på pilmått och delmått:

Bild: Byggipedia
  • Delmåtten i bilden anger här storleken på öppningarna i väggen, dvs 1510 mm respektive 910 mm.
  • Pilmåtten anger avstånd från referenslinjen till vänster, dvs 3000 mm respektive 5420 mm..
  • Referenslinjen som pilmåtten utgår ifrån är  i detta fall samma som fasadlinjen.

Pilmått ritas som en kortare linje och avslutas med en pil mot den måttgränslinje som visar var måttet slutar.

Begreppsförklaringar – delmått:
måttlinjer kallas de linjer som löper längs med öppningen i väggen
måttgränslinjerna är de linjer som går vinkelrätt mot måttlinjen – en på var sida – och visar tydligt var delmåttet börjar och slutar.
måttgränsmarkeringarna – är de små snedstrecken där måttlinjen korsar måttgränslinjerna. Dessa ökar tydligheten och särskiljer delmått från pilmått.

Icke skalenliga mått

Bild: Byggipedia
  • Delmåttet 910 mm är understuket vilket betyder att öppningen inte är ritad i rätt skala.
  • Det innebär att det inte går att mäta direkt på ritningen för att ta ut måttet.
  • Det är det angivna måttet 910 mm som är det mått som gäller för öppningen.

Öppningsmått

Bild: Byggipedia

Öppningar som markerats med 2 diagonaler (ett kryss) är genomgående hål som måttsätts med delmått eller som bredden gånger höjden (BxH).
Öppningar markerade med endast 1 diagonal avser en nisch dvs ett hål som inte går igenom hela väggen eller bjälklaget. Dessa hål måttsätts som bredden gånger höjden gånger djupet (BxHxD)

Fler exempel på hur måttet kan anges för hål och nischer:

Källa: Byggipedia

Centrummått

Centrummått används för att ange läge för bl a pelare, balkar, pålar och plintar. Måttet anger då mittpunkten för en pelar, balk eller dylikt.

Vid håltagning, t ex cirkulära hål, kan centrummått användas för att ange hålets mittpunkt.

Höjdmått

Bild: Byggipedia

Höjdmått anges i sektionsritningar på samma sätt som måttsättning av planritningar görs dvs med delmått.

Det förekommer också s k plushöjder för att lägesbestämma olika nivåer, t ex våningsplan.

Vid håltagning anges på planritning ofta hålets bred, längd och höjd, där H är höjden, t ex H=2200 mm

Plushöjd

Sektionsritning med plushöjder anger måttet (i meter) över projektets referenslinje.

På vissa ritningar, t ex stomritningar avser plushöjderna bjälklagsnivån innan ytskikt läggs på.

Förkortningar som anger vad måttet gäller:

  • UK = Underkant
  • ÖK = Överkant
  • FG = Färdigt golv

Materialmått

Exempel på hur materialtjocklekar specificeras på sektionsritning:

Måtten anges i millimeter, t ex 145 (mm) plåtreglar placerade med 450 mm centrumavstånd från varandra samt med 145 mm mineralull mellan reglarna.

Copyright © Byggipedia 2020
Materialet om ritningsläsning tillhör Byggipedia


Kontakta Byggipedia om du behöver använda läromedel och exempel inom ritningsläsning.


Copyright © BFB 2021
Detta material är utskrivet från Håltagning.nu och får användas - som utskrift - av BFBs medlemsföretag samt inom utbildningsverksamhet relaterat till branschen för byggnadsberedning såsom håltagning, rivning och sanering.
Utskriften får inte spridas i digital form, publiceras eller säljas vidare.
Det är inte tillåtet att kopiera text eller bild från Håltagning.nu men du kan skriva ut sidan för eget bruk eller till dina elever. Mer info: Om webbplatsen - Användarvillkor