Om diamantborrning

Användning av diamanter i samband med borrning gjordes redan för 150 år sedan. Den första diamnatborrningen utfördes i samband med borrningen av Mont-Cenis tunneln genom Alperna på 1860-talet.

Brasiliansk karbonado som är en av de hårdaste formerna av naturliga diamanter, Borrkronorna var ytsatta dvs att diamanterna gjöts fast på borrkronans topp.

Denna metod fungerade bra i mjuka bergarter då förslitning av diamanterna var liten.  Vid hårda bergarter slets diamanten mycket fort och man fick byta borrkronorna ofta.

Dagens borrkronor för håltagning i armerad betong har utvecklats från just bergborrtekniken och prospekteringsborrning då djupa hål borras med en kärnborr i syfte att analysera
förekomsten av olika mineraliter i borrkärnorna som tas upp.

På 1950-talet började man använda diamantborrkronor för att borra i betong . Detta var då främst för att borra ur kärnor för provtryckning. Att borra i armerad betong med diamantborrkronor var svårt då borrkronorna var ytsatta dvs med ett lager diamant. Armeringen slet hårt på diamanterna eller slet bort bort diamanten ur borrkronan och borren fick kort livslängd samt borrsjunkning.

Genombrottet för borrning i armerad betong kom på 60-talet med de diamantimpregnerade borrarna där segmenten precis som idag bestod av en metallegering med inblandade diamantkorn.

I och med den förbättrade möjligheten att ta hål i armerad betong etablerades då också de  de första håltagningsföretagen. Maskinerna
som användes var dock tunga och tillverkade helt i stål.

Craelius tog på 70-talet fram maskinen Pixie-1 med
en enfas 2 växlad Black&Decker-motor. Pixie blev ett begrepp i håltagningsbranchen och håltagning med diamantborr kallades för pixie-borrning. (Pixie = CR1 28 gängan som borren fastsättes med på borrspindeln.)

Utvecklingen har sen gått snabbt på verktyg s– och maskinsidan. Idag finns lätta drivmotorer som i huvudsak är elektriska med flera växlar för optimala skärhastigheter. Dagens borrar har också högre sjunkhastighet och längre livslängd. Borrstativen är lätta och sköts av en operatör och är ofta försedda med automatisk matning.

Copyright © BFB 2021
Detta material är utskrivet från Håltagning.nu och får användas - som utskrift - av BFBs medlemsföretag samt inom utbildningsverksamhet relaterat till branschen för byggnadsberedning såsom håltagning, rivning och sanering.
Utskriften får inte spridas i digital form, publiceras eller säljas vidare.
Det är inte tillåtet att kopiera text eller bild från Håltagning.nu men du kan skriva ut sidan för eget bruk eller till dina elever. Mer info: Om webbplatsen - Användarvillkor