Ritningars utformning

Ritningars disposition

En byggnadsritning består av olika delar.

  • Till vänster finns ett stort fält där själva ritningen på byggnaden eller byggdelen visas. Här står också de flesta måttangivelser.
  • Till höger finns ett fält längs hela högra Detta kallas skrivfältet.
  • Under skrivfältet längst ner till höger finns namnrutan, även kallad ritningshuvud

I skrivfältet finns:

  • Förklaringar till ritningen t ex detaljer, material,- eller måttuppgifter samt särskilda föreskrifter som rör  arbetets utförande
  • Eventuell orienteringsskiss och vädersträck längst ner ovanför namnrutan

I namnrutan anges bl a:

  • Ritningsnumrering
  • typ av ritning t ex A, K, VVS eller E
  • vilken byggdel ritningen föreställer, t ex mark, grund, plan 3 eller tak
  • vem som gjort ritningen samt  vem som är ansvarig handläggare hos konsultfirman
  • ritningens skala t ex 1:100, 1:50, 1:20, 1:5.
  • senaste revideringsomgång

Mätning på ritning

Skalenligt ritade mått på ritning kan enkelt mätas upp med en skalstock (om ritningen inte förminskats eller förstorats). Skalstockar finns att köpa bl a i pappershandel och kontorsvaruhus.

Ritningsskalor

  • Skala 1: 100 betyder att en centimeter på ritningen motsvara 100 cm, dvs 1 meter, i verkligheten.
  • Skala 1:50 betyder att en centimeter på ritningen motsvarar 50 cm i verkligheten.
  • Skala 1:20 betyder att en centimeter på ritningen motsvarar 20 cm i verkligheten.

Användning av särskilda linjaler, t ex skalstock, med olika måttskalor underlättar mätning och översättning av mått från ritningar, vilket minimerar risken för feltolkning av mått.

Observera att förminskade eller förstorade ritningar och detaljer inte är skalenliga, dvs angiven måttskala stämmer inte eftersom ritningens storlek ändrats.

Revideringar

Den del som ändrats(reviderats) i ritningen ovan har markerat genom att ritats ett ”reviderings-moln” runt området och även pekat på det med en revideringspil (triangeln med svart spets).

Bild: Byggipedia

I revideringspilen står vilken revideringsomgång som ritningen gäller. I detta exempel är det revidering B som markerats. Den första revideringen är revidering A, den andra revidering B osv.

Föregående revideringspilar finns kvar på nya ritningar med nya revideringar, men den svarta pilspetsen skall då borttagen på pilar från tidigare revideringsomgångar.

Det är alltid den senaste ritningen som gäller. Kontrollera däerför med ritninsgförteckning och datum på ritningarna att det är senaste omgången som finns tillhands när arbetet skall utföras. De olika revideringsomgångarna anges även i namnrutan/ritningshuvudet.

Copyright © Byggipedia 2020
Materialet om ritningsläsning tillhör Byggipedia


Kontakta Byggipedia om du behöver använda läromedel och exempel inom ritningsläsning.


Copyright © BFB 2021
Detta material är utskrivet från Håltagning.nu och får användas - som utskrift - av BFBs medlemsföretag samt inom utbildningsverksamhet relaterat till branschen för byggnadsberedning såsom håltagning, rivning och sanering.
Utskriften får inte spridas i digital form, publiceras eller säljas vidare.
Det är inte tillåtet att kopiera text eller bild från Håltagning.nu men du kan skriva ut sidan för eget bruk eller till dina elever. Mer info: Om webbplatsen - Användarvillkor